Den svarta liljan
En film om civilkurage och obeskrivligt våld, men lite utan själ och nerv

Harald Edelstam är ambassadör i Santiago, Chile när statskuppen 1973 bryter ut. Han visar prov på mod och handlingskraft när han räddar livet på kollegor och människor som militärjuntan kallar terrorister. Genom sitt agerande utmanar han diktaturen och det våld diktatorer utsätter befolkningen för.

Det verkliga våldet känns nästan löjligt när det skildras. Kanske hade filmen tjänat mer på att klippa in och använda sig av fler dokumentära bilder. Mikael Nykvist kändes lite frånvarande i sin roll, kanske delvis för att filmmanuset inte riktigt håller ihop.

Filmen blev aldrig så personlig som den hade behövt vara för att väcka en stark känsla för Harald Edelstams liv. Trots filmens brister väckte den ändå frågor om hur vi agerar i svåra situationer där våld dominerar. Jag förvånades över hur den svenska flaggan i en svår tid stod för medmänsklighet och yttrandefrihet.

--- Cristina Fuentes
grafik: Joakim Ceder