Till den det oberör:
Bästa urvalskommité!

Nu när era blickar flackat över mina tavlor vill ni också ha ett brev om varför jag vill läsa på Konstfack, vilket härmed bifogas. Men det vill jag inte! Jag vill inte läsa på Konstfack. Däremot vill jag väldigt gärna ha läst på Konstfack... Jag är autodidakt: Jag har undervisats i alla ämnen av Tiden och Erfarenheten --- i synnerhet den förstnämnde föreläser sällan hos er. Era roligaste teorier har jag tyvärr inte fått höra, men allt jag har lärt mig fungerar. Kurser i hur man faktiskt blir begåvad erbjuder ni inte heller, trots att somliga kunde ha behövt det --- jag förutsätter att ni lagt detta på schemat inför kommande termin.

Dock vill jag väldigt gärna ha läst på Konstfack! Det skulle jag ha mycket nytta av. Redan på avgångsåret hålls utställningar i all offentlighet, och tidningarna måste nämna mitt namn. Mitt namn! Min främsta tillgång --- inte konstnärlighet, visioner, skicklighet eller annat 1800-talsmässigt. Jag sköter mina kort rätt, får fler kontakter och så upp i det blå, och i paradis dansar jag tryckare med galleristen, intendenten och recensenten, för de är mina vänner alla. Signaturen är allt, mitt namn är min adelstitel, i mitt namn förvandlas vatten till vin och skräp till konst. Ego te absolvo! Jag förlöser er från att behöva begripa er på Fin Konst, köp mina rosade kludderverk så är ni frälsta, kulturella och avlaten betald… och jag frälser samtidigt mig själv från att behöva vara en Duktig Målare…

Nej, så långt vill jag inte gå. Jag behöver inte det där tramset. Jag vill helt enkelt överleva på det jag är bra på i en värld där endast namnet betyder något. Ansöker därför, bästa Konstfack, om att ha läst hos er, retroaktivt, med allt gott detta kan medföra.

Med vänliga hälsningar,