Om sommartidens avskaffande



Långt efter ett bisarrt försök sommaren 1916, efter vilken mycken förvirring följde, blev Sommartiden ändå införd i skymundan utan all omröstning, såsom man brukar med pinsamma beslut som överheten vill driva igenom och underheten inte behöver. Och nog var det pinsamt:

1. För det första strider sommartiden mot all fysikalisk erfarenhet och det sunda förnuftet. Om Jorden plötsligt skulle hoppa fram 1/24-dels varv skulle det på Stockholms breddgrad innebära ett ordentligt åttahundrakilometersryck, vilket skulle orsaka fruktansvärda skador inklusive tsunamis bestående av hela hav och rejäla sprickor på alla kontinenter. Illa fastsurrade föremål som människor, elefanter och sämre förtöjda berg riskerar dessutom att förlora kontakten med jordytan. Eftersom detta inte skett, och klockor bör visa rätt tid, bör sommartiden avskaffas.



2. Följande punkter handlar om det flagranta brottet mot demokratin. Det är en mindre sak att kommuner som formellt sett ska äga självbestämmanderätt inte får hålla med egen tid. Framför allt Göteborgs undfallna hållning mot Stockholm i detta fall förundrar, då göteborgarna ogärna känns vid huvudstaden och de fåniga besluten från denna avlägsna ort och dessutom befinner sig längst bort, med någon halvtimmes tidsskillnad.

3. Så vitt jag kan minnas har det inte på länge skett någon folkomröstning om sommartiden, och har det aldrig varit någon så är det dags nu. Men även om en sådan omröstning skulle äga rum, skulle resultatet bli orättvist: Morgonpigga skulle få foga sig i morgontröttas beslut och vice versa, och eftersom alla skulle följa samma obekväma tid så bleve alla kommunikationsvägar ändå igenkorkade vid rusningstid, eftersom alla tvingas ta sig ut och hem samtidigt.

4. Desto värre är brottet mot åsiktsfriheten. Det är inte att undra på att åsiktsfriheten angående religiösa och politiska ting dagligen naggas på med digital övervakning och politisk korrekthet när medborgarna inte ens får hålla med personlig tidsuppfattning. (Se punkt 3.) Att vi så glatt och lydigt accepterar att Jorden tar fiktiva skutt och utsätter oss för stillasittande jetlag, fogar oss i beslutet att vi ska vara pigga när vi är trötta och trötta om vi till äventyrs råkar vara pigga; att vi överhuvudtaget sväljer dessa beska piller hela är illavarslande. För hur ska vi kunna ifrågasätta viktigare saker om vi inte ens törs säga emot Fröken Ur när hon påstår, att i natt hoppade Jorden 800 km. framåt eller bakåt?

Text och bild: Joakim Ceder