Önsketänkande
Förlåt mig, jag hyser en känsla så stor
Förlåt mig, min bröstkorg så svällande
Förlåt mig, O Söner jag vet vad ni tror
Att min kärlek för er gör sig gällande

Om önska jag finge
Och om ni kunde höra
Så fram då ni ginge
Till viljes mig göra

Ett ansikte tätt
Emot mitt, så lätt
Jag önska ni vorde
Omkring mig, jag borde
Ej ha dessa tankar
Då dessa försvårar
Jag spiller ej tårar
Men hjärtat det bankar
Av tumlande närlek
Min själ full med kärlek
Jag önskar få tömma
Små ord utan eko
Och aldrig vi glömma
Att allt blott är leko

.

.

.

.

.

. .

.

.

.

.

.

.