Robyn

Regnet strilar ner över åskådarna, det ökar genom konserten och när Robyn sjunger "Its good that tears dont show in the pouring rain..." jublar publiken. Just då kanske ingen i publiken gråter, eftersom de hoppar och danser i sina regnparkasar. Men några låtar tidigare är det Robyn som gråter och jag själv känner en värmande rysning av hennes ballad om olycklig kärlek.

Ett tag tror jag faktiskt att hon gråter på riktigt, men när låten efter är en snabb och glad syntig låt inser jag att hon spelat bara.

Robyn sjunger fantastiskt och får fram ett starkt drag i många av sina låtar. Hon har en tuff uppgift att få igång publiken denna dag, precis som alla andra band när det regnar, om publiken håller upp händerna kommer regnet in i ärmarna. Men många dansar ändå av lycka utan något som helst regnskydd, kyssandes, skrattandes, dansande och sjungandes. Robyn för fram sitt budskap öppet och rakt.


Robyn sjunger att de andra tjejerna alltid är nöjda men att hon aldrig kommer sluta fråga. En textrad som fastnar.

Albin Axén, foto o text

Robyn - sång
Andreas Kleerup - bas/gitarr
Anders Hedlund - trummor/keyboard
Robert Elofsson - keyboard/gitarr