Fyra notiser om dans

Fascinerad över den belgiska förmågan

Det är en man som rör sig i slow motion, som dansar av sig byxor, tröja och skor för att stå blottad i en negligé innan han slutligen faller ihop och bärs ut. Stilen fascinerar; att röra en mänsklig kropp i tiondelssekundsekvenser så att det ser ut som att man scannar framåt på en dvd är otroligt. Idelingen blinkar jag och undrar om det är verkligt det jag ser. Det är det belgiska konstnärskollektivet Les Ballets C. de la B. som med sin Sverigepremiär ger ett fullsatt Dansens hus bâche. För koreografin står Koen Augustijnen och levererar en salig blandining av balett, akrobatik, breakdance, skön barockmusik levererat via en countertenor och pianist (pianisten ser föresten ut som en korning mellan Woody Allen och Fredrik Strage upptäcker jag till min förtjusning). Helheten av föreställningen är verkligen sevärd. Att de bara visade dansverket två gånger på Dansens hus känns ytterst futtigt. Näste gång de kommer hit hoppas jag att det blir långt fler tillfällen för besökarna att gå.

-----

Koreografi Koen Augustijnen

Scenografi Jean Bernard Koeman

Kostym Lies van Assche

Ljus Carlo Bourguignon

Musik, arrangemang, piano Guy van Nueten

Sång Steve Dugardin

Av och med Koen Augustijnen, Ted Stoffer, Tayeb Benamara, Ghislain Malardier

Fyra pudlar och scenen är sig aldrig mera lik

Dorte Olesen är jäkligt kul. Jag gillar hennes stil och utmaningarna hon vågar anta. Sina egna i de flesta fall, men ändå. Efter förra årets Ful flicka lärde vi oss att uppskatta henne. Från och med årsskiftet är hon huskoreograf på Dansens hus och det bockar vi för. Kenneth Kvarnström har sett henne och slutit henne till sig.

När de fyra vita kungspudlarna i Pudel kommer in (efter den lilla vita valpens sagolikt söta entré) ser man genast likheter mellan dansarnas stil och pudlarnas. Stroppigt och självupptaget men precis som det ska vara. Frida Hyvönen är skitcool med sin jättelika kappa och sitt hamrande och smekande vid pianot.

Fast trots att jag gillade det jag såg tänkte jag inte och kände jag inget särskilt dagarna efter. Och det betyder att inga direkta spår lämnades. Så, kul för stunden men inte minnesfullt.

Koreografi Dorte Olesen

Dansare Kristiina Viiala, Lindy Larsson, Charlotta Öfverholm, Thor Khodayari

Fotografen Anna Diehl

Pudlar med ägare Nova & valpen Nitro/Magnus Hörkeby, Atos/Birgitta Edvardsson, Aramis/Kerstin Rydegård, Milton/Yvonne Juhlin

Musik Frida Hyvönen

Scenrum, kostym Anna Nyberg

Ljus Ellen Ruge

Mask Sofia Ranow

Producent Anna Linder

Lång dock skön plåga

Koreografen Wim Vandekeybus kan provocera så det visslar. Under två timmar på Dansens hus gör han det med sin dansgrupp Ultima Vez & KVS gång på gång. Och provokationen utförs av så smidiga och professionella dansare att man förundrat fortsätter titta även om äcklet slinker in under skinnet och skrattet håller sig på mils avstånd.

Handlingen är inte enkel men brutal: hur blir en mördare till? Filmsekvenserna är starka och barnen som spelar med verkar redan vara trimmade skådisar. Själva dansen är ett mästerverk. Tekniken är makalös. Om jag ska säga något mindre bra med Puur är det att symboliken är en övermäktig. Det går inte att tolka allt man upplever även om det skulle behövas. Ändå, toppbetyg åt något som verkligen är i toppklass.

Regi, koreografi, scenografi Wim Vandekeybus

Originalmusik David Eugene Edwards, Fausto Romitelli

Text P.F. Thomése, Ultima Vez

Skapad och framförd av Laura Arís, Tone Brulin, Elena Fokina, Robert M. Hayden, Krijn Hermans, Milan Herich, Germán Jauregui, Jorge Jauregui Allue, Linda Kapetanea, Thi-Mai Nguyen, Manuel Ronda, Helder Seabra, Won-Myeong Won

Att vara ensam är en konst

Norrdans visar hur det är att stå utanför, om man är tvingad eller inte. I Heavens Blood visar dansarna att hur vikigt det än må vara och hur starkt personen än må känna för sin sak så är smärtan över att vara utanför ständigt närvarande. Det är vackert och tekniskt sett utmärkt.

Koreografi Ramón Oller

Kostym Kathy Brunner

Ljus Erik Berglund

Dansare Anna-Leena Järvelin, Morgan Karlsson, Ian Butler, Sylvie Géhin, Luisa Lazzaro, Thierry Martinez, Guido Verwer, Matthew Roman Kelly, Mira Helenius, Vit Bártak

Konstnärlig ledare NorrDans Jeanne Yasko

Anita Norrblom