Trippeltur på Operan ger två stjärnfall och ett tungt fall | |
Andrea Quinn, dirigent, är född 1964. Hon studerade orkesterdirigering vid Royal Academy of Music för Colin Metters, George Hurst och John Carewe. Efter avslutade studier belönades hon med Ernest Read and Ricordi Conducting Prizes. Hon blev sedan belönad med the National Association of Youth Orchestras Conductors Bursary för fortsatta studier utomlands. Hon begav sig till Bartok International Seminar i Ungern. Andrea Quinn är musikchef på Norrlandsoperan.
----------------------------
|
![]()
|
När La fille mal gardée (Den illa vaktade flickan alternativt Försiktighet förgäves) ska börja på Operans scen ler folk och pratar om hur baletten kom till och hur speciell den faktiskt är. Det är en befrielsens koreografi som ursprungskoreografen Jean Dauberval skapat 1789:
Själva baletten i sig är en föreställning fylld av situationskomik och lustiga figurer, men samtidigt så väl skapad och dansad att det utan dansen inte skulle finnas en historia att berätta. Så finurligt kan en koreograf arbeta. Och det har även koreografen till denna uppsättning gjort. Sir Frederick Ashton har på ett bedårande sätt fångat sina dansares intressen så till den milda grad att de ärsina roller. Publiken tror på det de ser och fångas i den muntra stämningen.
Barn applåderar spontant och vuxna vaggar på huvuden fram och åter.
Kungliga Baletten ----------------------------
|
![]()
|
Det är en utsökt blandning av modern dans och vulgära rörelser (som främst Askungens styvmoder och styvsystrar hanterar) med klassisk balett som för även denna gamla traditionstyngda konstform till nya dimensioner. Ingen dansare nämnd och heller absolut ingen dansare glömd.
Kostymen är stundtals ultrashiny, sexig, snygg, galet rätt och skvallar om glamour och illa dolda lustar och fula tillvägagångssätt att nå mål. Men också skir och näpen, oskuldfull och snudd på tråkig tills tyget fladdrar till i ljuset och talar om att det är tungt silke, om än i tråkbrun färg.
|